Hmm... känner mig deppig.. Jag har gjort det i flera dagar nu. :/ Kanske har med asperger att göra? Jag står inte ut längre. Ska nog börja fundera på medicin...Jag kommer hem med huvudvärk o utmattning varje dag -.- orkar inte prata med många. Jag är bara trött o orkar inte bråka.. :( jag mår dåligt. Känner mig värdelös. Det känns som jag står i skuggan av min syster.. så populär är hon o jag är inget.. hoppas jag mår bättre snart. Jag har alltid tyckt att det verkar konstigt med medicin för psykiska grejer. Men det hjälper ju dom, Jag börjar inse det nu..  

Orkar inte mer..... allt är jobbigt. Min mamma och min pappa sa att jag skulle göra läxan idag... men var det inte på onsdag?? Jag vet inte... men i min uppfattning på onsdag. Jag orkar inte ha någon som skriker på mig att göra ditten o datten. Jag vil bara pausa tiden o slappna av och ha kul. jag har aldrig riktigt slappnat av. Jag blir så utmattad... jag hinner inte. Jag behöver mer tid. Timglaset rinner så snabbt som jag dricker....

dripp dropp säger det bara. Jag orkar inte mer! Jag orkar inte med allt tjafs! Jag vill bara att allt ska funka.. jag försöker vända om timglaset så jag får mer tid... Men jag är för svag.... JAG VILL INTE HA ASPERGER! Eller jo egentligen. Annars skulle jag ej vara den jag var. Men jag blir så frustruerad av alla mina problem! Mina föräldrar säger ''men vi ska fixa den grejen snart'' men jag blir så ledsen... för jag vet att det ej blir av.. jag har lärt mig det, det blir aldrig av......

Snipp snapp slut, Asperger livet ut!   

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   Sant??

Min fredag kväll forsatte. När jag skriver det här har jag precis ätit middag. Efter middagen så gick jag och min syster in i köket och ställde i från oss tallrikarna. Hon smällde till mig i bakhuvudet helt plötsligt. Varför varför varför? Jag börja gråta. Hon sa till mig- Snälla gråt inte! Antagligen för att hon skämdes för min bror och hans vän satt i köket och hon skämdes. Mamma och pappa skällde ut henne. Jag påstår inte att jag gillade det, men hon förskännade det. Jag skulle precis spela mitt favorit spel Minecraft online på hennes online sparning ''server'' men då hade hon förbjudit att jag skulle få komma in ''bannat mig''. Om någon borde vara arg så skulle det vara jag! Jag må älska min syster, men hon måste jobba med hennes hastiga konstiga vändningar! Jag hinner inte med hennes berg &dalbana! Det är trots allt jag som har det jobbigt, jag som har asperger! Jag orkar inte mer! Jag skulle förlåta henne om hon sa förlåt, men sällan, hon säger aldrig förlåt!